Sven Otto Littorin: politiken hänger inte med uthyrningstrenden

Sven Otto Littorin: politiken hänger inte med uthyrningstrenden

Arbetsmarknad | 2017-08-18

När jag avgick som arbetsmarknadsminister 2010 var jag ålderspresident i EU: äldst i tjänst av EUs alla då 27 arbetsmarknadsministrar. Jag är också den som hittills suttit näst längst av alla Sveriges arbetsmarknadsministrar. Och så här ett halvt decennium senare kan jag bara konstatera att den entusiasm med vilken jag äntrade jobbet 2006 falnade ju mer åren gick. Varför? Framför allt för att den verktygslåda man förfogar över som minister i allt väsentligt är utformad för att hantera gårdagens problem snarare än att proaktivt arbeta i framkant på en arbetsmarknad stadd i stark förändring.

Den svenska arbetsmarknaden fungerar i stora drag bra. Omsättningen på jobb är god: omkring en miljon jobb byter händer varje år, vilket är en avsevärd omsättningshastighet på en liten arbetsmarknad som den svenska. I internationell jämförelse har Sverige också korta arbetslöshetsperioder för de allra flesta och ett välfungerade omställningsstöd i form av arbetslöshetsförsäkring och omställningsavtal.

Det är alltså ganska lätt att hitta ett nytt jobb i Sverige om man förlorar sitt gamla och är beredd att ställa om. Problemet är att systemet byggts upp under drygt hundra år för att värna dem som redan är arbetsmarknaden. För de som aldrig tagit sig in är det betydligt tuffare. Ungdomar, invandrare och arbetslösa har inga fackföreningar, inga ombudsmän eller förbundsdirektörer. De är utlämnade till det politiska systemets godtycke.

Systemet som byggts upp är i grunden mycket konservativt. Det bygger på fasta anställningar över lång tid, där heltidsarbete är grunden. Det passar det gamla industrisamhället väl men är allt sämre rustat för den framtida arbetsmarknaden.

Vad håller då på att hända? Förutom utmaningarna med ungdomar och personer med utländsk bakgrund som har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden så genomgår också näringslivet en betydande strukturomvandling i det tysta som kommer att påverka jobben framöver avsevärt.

Den stora förändringsagenten heter digitalisering. Vi går på något decennium från idag 11 miljarder uppkopplade enheter i världen till 500 miljarder till år 2030. Alltfler gör alla sina affärer online, vi får våra nyheter online, vi handlar online, vi tillverkar och producerar efter beställningar online.

I första hand ser vi nog detta mest ur ett rent konsumentperspektiv: livet blir lite lättare när vi med vår smarta telefon kan ordna med saker som tidigare krävde fysiska möten, transporter, köer. Men det riktigt viktiga händer inte i konsumentledet utan i producentledet. Det som kallas Internet of Things betyder radikalt förändrade produktionsförutsättningar, förändrade värdekedjor och en förändrad syn på hur ekonomin fungerar. Fråga mediebolagen t ex. När vi kan läsa nyheterna på paddorna och i telefonen kommer papperstidningen sakta att dö. Och när våra nyheter i allt större omfattning kommer från andra kanaler än de som mediebolagen sitter på kommer strukturomvandlingen i medielandskapet att snabbas på allt mer.

Låt mig ta ett annat enkelt exempel. För att tillverka gummiankor krävdes tidigare dyra investeringar i tillverkningsutrustning, gjutformar, fabriker. En utvecklingsavdelning skulle ta fram den optimala ankan, säljarna skulle sälja, det krävdes service och reparationer av utrustningen, en eftermarknadsavdelning, en VD i hörnrummet med visitkort och tjänstebil. Styckpriset per anka blev högt, möjligheterna att konsumentanpassa blev lågt.

Idag kan samma anka göras på beställning direkt från kund i en 3D-printer till en liten bråkdel av kostnaden. Styckpriset blir lågt, individanpassningen total. Behovet av utvecklingsavdelning försvinner (kunderna avgör direkt), behovet av lager försvinner, investering i gjutformar och fabriker bortfaller. Istället kan vilken nybörjare som helst tillverka ankor och bygga upp ”communities” på nätet, där kunderna blir de bästa utvecklarna, ens bästa säljare och ambassadörer.

Det är precis på det sättet som Ida Backlund byggt upp Rapunzel som säljer hårförlängningsprodukter. Från att ha varit Idas hobby har det idag på några år blivit ett mångmiljonföretag. Hennes kunder är inte långt borta i flera led av en värdekedja. De ingår som centrala delar i ett värdehjul, en interativ process mellan efterfrågan och utbud. Det vi ser är en individualisering av efterfrågan som möjliggör det ekonomerna kallar ”the long tail”, dvs att efterfrågan kan tillfredsställas långt ut i svansen på efterfrågekurvan.

Detta är naturligtvis övertydliga exempel på ekonomins förändring, men i grunden är dessa krafter otroligt starka. Om vi som konsumenter får välja på enkla standardlösningar till höga priser eller individuella lösningar till lågt pris – gissa vad vi väljer?

Dessa krafter kommer inte omedelbart att slå igenom överallt. Ekonomin är en konservativ mekanism där det finns många krafter som håller tillbaka och som vill motverka. Ta dagens heta debatt om Uber eller Airbnb som andra exempel. Det är inte bara i Sverige som taxi- och hotellbranscherna känner sig utmanade: överallt ser vi försök till revolt mot utmanarna. Min bedömning är att ett sådant motstånd är lika meningslöst över tid som 80-talets försök att förbjuda parabolantenner. Motståndarna kan fördröja och senarelägga, men i grunden är all rörelse dit: mer individualisering till lägre priser. Och vi som konsumenter borde vara nöjda och glada.

Men som anställda borde vi vara oroliga. Om näringskedjorna utmanas i grunden och företaget som idé – att minska transaktionskostnader – inte längre gäller på samma sätt, kommer förstås arbetsmarknaden att utmanas också.

Den tanke som gällt sedan industrialismen ersatte jordbruksekonomin – att fasta heltidsanställningar är grunden – utmanas allt tydligare.

De företag och entreprenörer som verkar i det framväxande ekonomiska paradigmet kommer att vara betydligt mer försiktiga med att anställa. De kommer för det första helt enkelt inte vara lika beroende av att ha medarbetare och för det andra kommer kraven på dessa företag att vara flexibla att öka dramatiskt. Om alla andra horisonter (som t ex investeringar) kortas kommer också horisonten för arbetskraftsbehov att minska radikalt. Ekonomin blir svårare att förutse och planera och därför kommer viljan att sätta sig fast i långa (eller eviga) anställningskontrakt att bli extremt liten.

Det är också därför vi ser andelen i arbetskraften som jobbar i bemanningsföretag stadigt växa. Det är ett sätt för företagen att snabbare kunna anpassa sin kostym efter den verklighet som omger dem. Den utvecklingen gäller i alla segment: allt från städaren till VDn.

Interim Management, att anlita personer för ledande befattningar i ett företag på kontrakt snarare än som anställda, kommer också att växa ordentligt framöver.

Det hänger ihop med en annan trend: ett slags portföljteori för arbete. I en mer dynamisk, eller mer kortsiktig om man så vill, ekonomi är det inte alls säkert att man som arbetsgivare vill ha just min kompetens till 100 procent för all framtid. Det är mycket mera sannolikt att man vill ha en specificerad del av min kompetens under en viss tid: något som kan tidsbestämmas. 20 procent under 6 månader t ex.

Och omvänt ser vi i trendanalyser av framför allt ungdomar att de i ökande grad också vill jobba så: projektbaserat med stor möjlighet till flexibilitet och nya utmaningar hela tiden.

Men det finns avsevärda problem med detta. Hur gör vi med pensioner, socialförsäkringar, sjuklöner? Vem betalar in premierna och vem betalar ut pengarna när de behövs? Den fasta heltidsanställningen har fördelen av att dessa frågor är exakt utarbetade och testade över lång tid medan nya anställningsformer inte sällan saknar all typ av ekonomiskt skydd. Och vad gör den 25-åring på väg att flytta hemifrån som jobbar upp till öronen i olika välbetalda projekt men ändå inte har en fast anställning och därmed inte kan låna till lägenheten på banken?

Därtill: en arbetsmarknad som fungerar allt mer på projektbasis är väl lämpad för den som kan och orkar, som är verbal och social, kan sälja sig själv och sin kompetens. Men vad gör vi med och för dem som inte fungerar på det viset?

Min analys är att denna utveckling är oundviklig.

Den kommer, pådriven av den tekniska utvecklingen och konsumentefterfrågan, vare sig vi vill eller inte. Men det ligger på det politiska systemet att stödja dess bra sidor och jobba på att undvika de dåliga effekterna för medborgarna. Men då måste man förstås förstå vilken utveckling vi går till mötes. Efter att ha spenderat rätt många dagar på ministermöten i EU kan jag säkert konstatera att det är långt dit.

För oss som verkar och lever i denna förändringens tid är det en god idé att fundera över hur vi själva kan förbereda oss. Att se över sin egen kompetens, sin förändringsbenägenhet, sitt sparande och sitt försäkringsskydd har aldrig varit viktigare. Och det kommer bli ännu mer centralt om vi ska klara av förändringarna. Så det vi vinner som konsumenter kommer vi att få tillbaka i ökade krav som anställda. Hur totalutfallet blir för samhälle och individ beror på hur duktiga vi är på omställning och hur bra det politiska systemet är på att hantera dess konsekvenser. Jag ska nog erkänna att jag har gott hopp om det ena, men betydligt lägre förväntningar på det andra.

 

Sven Otto Littorin

Arbetsmarknadsminister 2006-10

Fler nyheter

Tommys första interimsuppdrag har varat tre år

Efter ett långt yrkesliv var Tommy Rosvall redo för nya utmaningar som interimskonsult i rollen...

Ute på uppdrag: Anders Kantola

Hej, Anders Kantola som gick in som interim Affärsområdes- och Försäljningschef på HiQ Internat...

Kompetensbehov fyllt på fyra dagar

Ledningsgruppen, med företagets Kommunikationschef i spetsen, mailade Maja om sitt tillfälligt ...

Har interimskonsulter snabbare till beslut?

En stor fördel med att vara interimskonsult är att man, i mindre utsträckning, påverkas av inte...

Interim Search rekryterar Mats Reidler

Interim Searchs senaste rekrytering heter Mats Reidler. Han kommer senast från Rejlers där han ...

Nå hållbarhetsmål med interimskonsult

Det finns nice to have och need to have. Kompetens inom hållbarhetsfrågor och hur man säkerstäl...

Interim Management, mer än bara ekonomi: interim biträdande Jurist

Det finns en uppfattning om att Interim Management bara löser roller inom ekonomiområdet. I ok...

Lyckas med långa förändringsuppdrag

Många konsulter väljer interimskarriären för att de vill jobba med förändringsledning som primä...

Interim Brottsbekämpare

”Branschen skriker efter brottsbekämpare” skrev Dagens Industri i förra veckan. Brottsbekämparn...

Behov av interimskonsult?

Testa oss - när det är bråttom och måste bli rätt

  • Detta fält används för valideringsändamål och ska lämnas oförändrat.