Navigera i “växtvärken”: När intern kapacitet inte längre räcker till
Många snabbväxande bolag når en kritisk brytpunkt där den befintliga strukturen, kulturen och ledarskapet inte längre räcker till. Detta skede, ofta känt som “växtvärk”, är mer än bara en metafor – det är ett vetenskapligt definierat organisationsfenomen. Det signalerar att företaget har vuxit ur sin befintliga kostym, vilket enligt forskning om ledningsarbete innebär att den nuvarande organisationen saknar rätt kompetens för nästa tillväxtfas.
Av: Interim Search, i samtal med Jonas Fasth, forskare och expert på ledningsarbete och tillväxt.
Det kritiska symtomet: Att släppa kontrollen
Det tydligaste tecknet på att ett bolag drabbats av växtvärk är att den existerande kompetensen brister i kritiska processer. Men det vanligaste skälet till att tillväxten stagnerar är sällan en teknisk brist, utan en mental. Ledarskapet hänger inte med.
Jonas Fasth, forskare vid Göteborgs Universitet och författare till avhandlingen ”Företagsledares arbete och tillväxt”, identifierar här det mest kritiska hindret:
”Det vanligaste skälet till att det tar stopp är att ledarskapet inte hänger med, eftersom man som chef vill behålla kontroll. För att växa behöver man släppa kontrollen och lita på sina medarbetare.”
Han menar att många chefer inte genuint vill skala upp; de föredrar bekvämligheten i det som är tryggt. Att skala upp kräver ett fundamentalt skifte från att veta till att lära, där kontroll delegeras och medarbetare får större initiativ och eget ansvar.
Brytpunkten: När intern kapacitet tar slut
För en VD som upplever stagnerad tillväxt är den avgörande frågan: Hur vet man när gränsen är nådd och extern expertis måste involveras?
Enligt Fasths forskning inträffar brytpunkten när företagets förmåga att rekrytera och behålla rätt kompetens inte längre matchar tillväxtbehovet. Forskningen understryker en viktig insikt: en vag idé med rätt människor är mer framgångsrik än en bra plan med fel människor. I en tid av snabb teknologisk utveckling (som framväxten av AI) flyttas fokus från att ha svaren till att ställa rätt frågor.
“Att inte agera vid växtvärk kan få allvarliga konsekvenser,” understryker Jonas:
“Det kan leda till minskat lärande och en stagnerande organisation. Då bildas en platå i tillväxten och personalen blir missnöjd. De snabbrörliga personerna tenderar då att lämna först, vilket minskar organisationens förmåga att återhämta sig.”
Interim Management: En evidensbaserad lösning
Forskning visar att bolag som nyttjar extern kompetens presterar bättre och är snabbare med att implementera åtgärder vid kris. Denna externa orientering är ett tydligt kännetecken för framgångsrika tillväxtföretag, som nyttjar extern kompetens i högre grad än jämförelseföretagen. Att snabbt ta in den exakta kompetens som behövs är avgörande, och här framstår en interimslösning som ett effektivt sätt att snabbt komma åt denna externa kompetens, i motsats till längre, traditionella rekryteringsprocesser.
Jonas Fasth beskriver vad som utmärker en framgångsrik interimsinsats:
”En framgångsrik interimschef lämnar efter sig mer än bara lösta problem. De etablerar ett tydligt ramverk med visioner, missioner, mål och villkor för prestation. De utmanar medarbetare och skapar ett lärande klimat som säkerställer hållbar tillväxt efter att de lämnat.”
Jonas evidensbaserade råd för nästa tillväxtskede
Till en C-levelchef som står inför nästa stora tillväxtskede har Jonas Fasth två evidensbaserade råd:
-
Prioritera rätt människor.
-
Våga prata om vad ni inte ska göra framöver. “Det är en faktor som ofta missas i förändringsarbete. Genom att sluta göra saker frigörs tid och pengar som kan investeras i de nya tillväxtinitiativen.”
Denna artikel bygger på forskning och insikter från Jonas Fasth, som även är en nyckelperson i Interim Management Professional Programme – Sveriges enda akademiska utbildning för interimschefer, framtagen av Interim Search i samarbete med Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.
Jonas Fasth ansvarar bland annat för utbildningens dagar om förändringsledning. Läs hela inlägget om Jonas Fasths engagemang i fjolårets program här.
