EBITDA

EBITDA står för Earnings Before Interest, Taxes, Depreciation and Amortization – resultatet före räntor, skatt, av- och nedskrivningar. Måttet visar den underliggande, operativa lönsamheten i en verksamhet, rensat från finansierings-, skatte- och investeringsbeslut. Det är ett av de mest använda nyckeltalen vid värdering, jämförelse av bolag och i transaktioner.

Så beräknas EBITDA – formel och räkneexempel

EBITDA beräknas genom att utgå från rörelseresultatet och lägga tillbaka av- och nedskrivningar:

EBITDA = Rörelseresultat (EBIT) + Av- och nedskrivningar

För ett bolag med 100 MSEK i omsättning kan uträkningen se ut så här:

• Omsättning: 100 MSEK
• Rörelsekostnader: –82 MSEK
• Rörelseresultat (EBIT): 18 MSEK
• Av- och nedskrivningar som läggs tillbaka: 7 MSEK
• EBITDA: 25 MSEK

Ska ni räkna fram måttet ur en årsredovisning finns båda posterna i resultaträkningen: ta rörelseresultatet och addera raden för av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar. Notera att EBITDA inte är ett definierat begrepp i IFRS eller K3 – det innebär att två bolag kan räkna fram måttet på delvis olika sätt.

EBITDA-marginal – så räknar ni ut och tolkar den

EBITDA-marginalen sätter måttet i relation till omsättningen och gör bolag av olika storlek jämförbara:

EBITDA-marginal = EBITDA / Omsättning × 100

I exemplet ovan blir marginalen 25 procent. Vad som är en bra nivå är helt branschberoende:

• Programvara och tjänster: höga marginaler är normalt eftersom kapitalbindningen är låg och skalbarheten hög.
• Tillverkning och industri: lägre marginaler – och här överskattar EBITDA kassagenereringen mest, eftersom investeringsbehovet är stort.
• Handel och distribution: tunna marginaler där små förändringar i inköpspriser och logistikkostnader får stor resultateffekt.

Jämför därför alltid marginalen mot branschkollegor och mot bolagets egen historik – aldrig mot ett generellt riktvärde.

EBITDA, EBIT och EBITA – vad skiljer måtten?

• EBIT: rörelseresultatet, efter samtliga av- och nedskrivningar. Ligger närmast den faktiska driften inklusive kapitalförslitning.
• EBITA: resultatet före avskrivningar på immateriella tillgångar men efter avskrivningar på materiella. Vanligt i förvärvsintensiva bolag där goodwillavskrivningar snedvrider jämförelsen.
• EBITDA: före samtliga av- och nedskrivningar. Störst avstånd till redovisat resultat, men bäst lämpat för att jämföra operativ intjäning mellan bolag.

Skillnaden mellan EBITDA och EBIT är i praktiken ett mått på hur kapitalintensiv verksamheten är. Är gapet stort binder bolaget mycket kapital i anläggningar, och då bör EBITDA aldrig läsas isolerat.

Varför EBITDA används

• Visar operativ intjäning: Det isolerar resultatet från den löpande verksamheten, fritt från kapitalstruktur och skatt.
• Möjliggör jämförelser: Bolag med olika finansiering och investeringshistorik kan jämföras på lika villkor.
• Används vid värdering: Många bolag värderas som en multipel av EBITDA, särskilt i PE-bolagens affärer.
• Approximerar kassagenerering: EBITDA ger en grov bild av verksamhetens förmåga att generera kassa, även om det inte ersätter en kassaflödesanalys.

EBITDA-multipel vid värdering

I transaktioner uttrycks priset ofta som ett antal gånger EBITDA – bolagsvärdet delat med EBITDA. Multipeln gör det möjligt att prissätta bolag oberoende av hur de är finansierade.

• Så används den: Köparen bedömer den uthålliga intjäningen och applicerar en branschtypisk multipel för att komma fram till ett bolagsvärde.
• Vad som driver multipeln uppåt: återkommande intäkter, låg kundkoncentration, dokumenterad tillväxt och ett ledningsteam som fungerar utan säljaren.
• Vad som pressar den: stort investeringsbehov, svag rapportering och justeringar som inte håller vid granskning.
• Granskas i due diligence: Både EBITDA-nivån och varje justering gås igenom i en due diligence – det som inte kan styrkas försvinner ur underlaget.

Fallgropar med EBITDA

• Bortser från investeringsbehov: Genom att rensa bort avskrivningar döljer EBITDA hur kapitalintensiv en verksamhet faktiskt är.
• Inte samma som kassaflöde: EBITDA tar inte hänsyn till förändringar i rörelsekapital eller faktiska investeringar.
• ”Justerad EBITDA”: Begreppet kan manipuleras genom att löpande kostnader klassas som engångsposter.
• Riskabelt som enda mått: Att enbart titta på EBITDA kan ge en överdrivet positiv bild av ett skuldtyngt bolag.

Så kan en interim CFO stärka lönsamheten

EBITDA är ett centralt mått i ekonomi- och PE-klustret, och att förbättra det är ett klassiskt uppdrag för en interim CFO.

• Lönsamhetsanalys: En interim CFO identifierar var marginalerna läcker och var den operativa lönsamheten kan höjas.
• Tydlig rapportering: Hen säkerställer att EBITDA och justeringar redovisas transparent och korrekt inför ägare och köpare.
• Värdeskapande inför exit: Erfarenhet av att förbättra och förklara EBITDA inför en transaktion eller värdering.
• Snabb start: Interim Searchs process gör att ni har rätt kompetens på plats inom 48 timmar.

Vanliga frågor om ebitda

Behöver ni hjälp? Kontakta oss för en kostnadsfri diskussion om hur vi kan stödja er.