Vad interimsledarskap kräver – och varför förändringen ska sitta kvar
En interimschef ska leverera inom dagar, men det som byggs ska hålla långt efter att uppdraget är slut. I podden Board Chat declares Lars Hygrell, Director på Interim Search, vad det kräver och varför det skiljer interimsledarskap från ett konsultprojekt.
Jonas Fasth, en av poddens värdar, ville veta hur interimsledarskap skiljer sig från vanligt ledarskap. Lars svar börjar med tiden.
– Som interimsledare kommer man in och måste inom dagar egentligen börja leverera och greppa situationen.
Kort tid, långt perspektiv
En interimschef bygger strukturer för längre sikt än den egna tiden i bolaget. Ibland finns målen färdigformulerade när uppdraget börjar, ibland inte. Enligt Lars handlar det om att leverera på kort sikt, få med sig organisationen och sätta tydliga prioriteringar. Därför behöver en interimschef verkligen förstå förändringsarbete och hur det drivs effektivt.
En förändring som består
Det Lars lägger mest vikt vid är att förändringen ska bli bestående. Den ska inte försvinna när interimschefen går.
– Så att det inte faller tillbaka när du lämnar, utan har satt sig i kulturen och blivit ett nytt, naturligt sätt att arbeta.
Petra Palmgren Lindwall, poddens andra värd, frågar om det inte är lätt hänt att organisationen faller tillbaka när personen försvinner. Lars håller med om risken. Det är just därför han jämför med hur ett konsultprojekt ofta går till.
Skillnaden mot ett konsultprojekt
När ett managementkonsultbolag tar sig an ett stort förändringsprojekt kommer ett team med en egen kultur in och tar roller som ibland inte ens finns i den ordinarie organisationen. När teamet sedan lämnar vet alla att det har gått, och organisationen kan återgå till det normala. En interimschef är i stället en del av organisationen och arbetar åt styrelsen, med styrelsens tydliga mandat att driva förändringen. Det gör lösningen mer resultateffektiv, menar Lars, och att få en permanent förändring på plats är en av de saker som alla lyckade interimsuppdrag har gemensamt.
En turbovariant av förändring
Tidigare i samtalet beskrev Lars ett mönster han själv sett i stora organisationer. En ledare lanserar ett större förändringsprogram efter åtta till tolv månader, och sedan nästa fas, och nästa. Så länge förändringen pågår går det inte att avgöra om den var rätt, och ledaren köper sig tid. Men organisationen landar aldrig. Det blir allt mer otydligt vem som ansvarar för vad, och förändringen bromsar i stället för att driva framåt.
En interimschef har inte det behovet. Uppdraget har ett tydligt mandat och en tidsram, och poängen är att genomföra förändringen och lämna över en organisation som har landat. Det är därför Lars ser interim som det snabbare alternativet.
– Att ta in en interimslösning när det är rätt – det skulle jag säga är en turbovariant av förändring. Du får aldrig den turboeffekten av att ta in en intern ledare.
Slaktaren och frälsaren
Jonas, som undervisar i förändringsledning, tog upp ett resonemang som han hämtar ur forskningen. En förändring har ofta hårda delar, som neddragningar och omorganisationer, och mjuka delar, som kultur och gruppdynamik. Enligt de studier Jonas hänvisar till är det svårt för samma ledare att gå från de hårda delarna till de mjuka, eftersom organisationen inte accepterar bytet av roll. Därför kan det vara klokt att låta en interimschef ta de tuffa besluten och sedan låta en annan ledare bygga vidare.
Det börjar med rätt fråga
För att interimschefen ska veta vad som förväntas behöver kunden kunna formulera förändringen. Vilken förändring vill ni se, och varför? Vad är det som inte kan hända med den lösning ni har i dag?
Listen to the full episode of "Styrelsesnack" with Petra Palmgren Lindwall and Jonas Fasth here.
Nästa vecka, i seriens sista del: styrelsens del. Lars om kravprofilen, mandatet och varför timing ofta avgör mer än kompetens.